engelska-polska översättning av rankle
Definition av rankle
- A festering, embittering object or condition — either mental, or a physical sore or ulcer .
[Murray, J.A.H. The Compact Edition of the Oxford English Dictionary . Publisher: Oxford University Press. 1971. ] - To cause irritation or deep bitterness
- To fester
Exempel
- a splinter rankles in the flesh
Populära sökningar
De största ordböckerna